From oct 2010 my educational posts are published only on Pip

13 juni 2011

Vad är nästa steg för mammor omkring 40


Överallt träffar jag frustrerade kvinnor som funderar på hur de ska få ihop livet. Det är vi som är omkring 40, har barn som ännu är ganska små, vill hinna träna, vill vara toppensnälla mammor, vill att barnen ska få allt stöd i det de vill göra, vill att alla barnens vänners föräldrar ska tycka att vi verkar trevliga, vill att alla på jobbet ska tycka att vi är både trevliga och jättesmarta, vill åka till landet på helgerna, vill dricka drinkar på byråmingel på veckokvällarna, vill att rosorna ska blomma och inte att rådjuren ska äta upp dem, vill vill vill vill vill ta nästa steg.

Vi har varit mammalediga i flera omgångar, jobbat deltid däremellan, kanske tom tagit ett par steg tillbaka i karriären för att hinna med hämtningar och lämningar och diagnoser och tandläkartider och fotbollsmatcher och tomteluvor och matsäckar och flätor och extrakläder och storhandel och föräldramingel och föräldraråd och jordgubbstårtor till avslutningar och maxade födelsedagskalas och presentinförskaffningar och avmaskning och avlusning och att sova.

Vi tycker att vi är grymma på att ta ansvar, leda personal, tänka strategiskt och detaljerat. Vi är proffs på att delegera, engagera, dadda, ge ramar, sätta agendor. Vi är effektiva och tydliga (och så har vi en sjukt obehaglig tendens att gråta över precis allt som man kanske bara får stå ut med).

Men precis när vi är så grymma på det vi gör, är det ingen som bryr sig. För vi har inte titeln eller kontakterna eller kanske ens språket. Vi missade titel- och mingelträsket mitt i allt vabbande och slabbande. Eller så tänker vi annorlunda än de som har suttit på sin plats ett tag. Vi pratar om starka värden, nya oprövade produkter och tjänster för målgrupper som ingen har tagit till vara på, vi vill inte göra som det redan är gjort.

Så de som inte ger upp och fogar sig i att inte få göra något utvecklande resten av livet blir kanske konsulter. Några få orkar öppna egna - små - företag, och ett stort gäng skolar om sig - till barnmorskor, karriärscoacher eller läkare. Det är vägarna till nya utmaningar - nästa steg.

7 kommentarer:

  1. Tack Malin! Du lyckades äntligen posta det blogginlägg jag börjat på så många gånger. http://malincronasblogg.wordpress.com/2011/06/14/malin-har-ordet/

    SvaraRadera
  2. Träffande beskrivning. Dagens kvinnor - och en hel del män också - är helt otroliga. Inte nog med att de ska greja allt det du skriver om, de ska dessutom förverkliga sig själva karriärsmässigt, mot mainstreamnormen.
    Jag tror tyvärr det är helt omöjligt. Man kan inte göra allt. Man måste välja och välja bort, sänka ribban på det som faktiskt inte är så viktigt.

    SvaraRadera
  3. Underbart skrivet Malin!
    Jag känner igen mig på varje punkt, det är skönt att läsa att man inte är ensam om de här tankarna.
    Har bloggat om ditt inlägg nu på morgonen också.

    /Johanna

    SvaraRadera
  4. Tack för att du sätter ord på det jag funderar på.

    SvaraRadera
  5. @Mikael Om det gäller saker man väljer bort själv så visst. Men inte när det gäller saker som andra väljer bort åt en.
    Så här:
    http://malincronasblogg.wordpress.com/2011/02/22/forst-clementin-sen-kiwi-om-att-ata-kakan-och-ha-den-kvar/

    SvaraRadera
  6. Men du, är det så himla illa att vara konsult då? :-)

    SvaraRadera
  7. haha, nej visste inte, men många gillar faktiskt - tro det eller ej - yrket som chef - du vet bygga teamet, älska den gemensamma produkten osv - olika sätt att jobba helt enkelt

    SvaraRadera