Trodde aldrig att jag skulle skriva ett inlägg om journalistrollen, men sociala media är starka kanaler för folks röster och jag märker ett motstånd hos folk runt omkring mig som är svårt att förstå.
Kanske det finns journalister som har glömt målet med sitt eget arbete... Kanske är de rädda för något de inte kan... för självklart vill väl egentligen alla nyhetsmedier och journalister ta del av och använda de nya vägarna och möjligheterna för demokrati! Journalismen ska ju försäkra demokrati. Den är de monitorerande, de granskande hjulen i samhället, som upprätthåller balansen mellan folk och makt. De kan helt enkelt inte förvägra eller utesluta sociala media.
Valfrihet (på mottagarens villkor)
Kommunikationen på Twitter och Facebook är en konversation där användaren väljer vem hon vill prata med/lyssna på och när.
Pushbudskap flimrar förbi i feeds medan ärlighet (transparens) skapar trovärdighet, engagemang och delaktighet. Företag/Varumärken måste vara tydliga med att de har ett mål att lösa ett VERKLIGT olöst problem. De som är intresserade av att få det problemet löst kommer därmed att vilja lyssna.
Användaren väljer vem hon vill prata med utifrån sitt identitetsbygge, antingen genom att visa sin opposition eller sympati. Hon väljer de informationsleverantörer som kan vara användbara för henne, i hennes mål. Frågorna ett företag ska ställa sig när de vill nå ut i sociala medier är - Vem behöver vår hjälp? Och - Hur vill de lära känna oss?
Spridbarhet
Alla och vem som helst har möjlighet att sprida information i sociala media. Användare sprider information för att stärka och visa sina åsikter, sina ställningstaganden - sin identitet - för vänner, arbetsgivare, arbetstagare, press osv, för att bygga och stärka sitt varumärke och för att få respons. Man vill bli sedd, ha ett gemensamt diskussionsämne, få bekräftelse, existera. Responsen som önskas när man sprider är t ex progression mot status, status, feedback, berömmelse, beundran, vänner eller resultat - förändring. Förändring är respons. Att någon hör är respons. Att bli fler är respons. Respons är spridbarhet.
Delaktighet
Prata inte – gör! I bruset är de som kan skapa delaktighet och engagemang vinnarna. De som har något viktigt att säga och uträtta eller de som kan få till en beteendeförändring, skapa en aktivitet hos användaren. Skapa engagemang genom aktivitet och interaktivitet, genom intryck och genom att skapa värde.
Verktyg som är lämpade för och som kräver valfrihet, spridbarhet och delaktighet känns som givna i arbetet för demokrati. Journalister ska väl inte känna sig hotade av folkets förstärkta röster? De kan som vi andra glädjas åt starkare verktyg för demokrati och fortsätta vara den granskande parten?
Foto från Photo by Darkroom Productions/Flickr.com hämtat viabloggen PetsAdviser som frångick sitt vanliga ämne och lät sin Kairoboende skribent använda bloggen för rapportering från Egypten i januari.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar