Det är höst. Allt blir orange. Orange är ett hopplöst ord, går inte att böja. Oranget. Orangea. Fult.
Innan 60talet fanns inte orange i Sverige. Då var det brandgult. Och det är ju brandgul naturen blir just nu. Inte orange. Intensiv men inte saftig.
60talets orange var helt ny. Syntetisk. Gräll. Hållbar och inte urtvättad. Unga tjejer på Stardoll köper helst inte orange kläder eller prylar när de ska göra sig fina. Orange är sällan fint på riktigt. Det är provokativt, skrikigt, signalerande, högljutt, men inte på ett tufft sätt, utan nästan desperat. Den stora massan unga tjejer har inte nått dit i sin identitet ännu. Några har, några vill aldrig i hela sitt liv sticka ut, och andra kommer dit senare i livet. 
Man är synlig eller flummig i orange - kreativ. Inte så många vill varken sticka ut för mycket eller verka ofokuserade. Det är mycket osvenskt.
Vi svenskar spanar mot mer naturinspirerad jugend för att känna oss trygga med den gamla hederliga brandgula färgen. Allemansrätt är ett begrepp vi värnar om. Och apelsinerna måste ju fraktas så långt. Vi tänker på miljön och slår ett slag för det brandgula.Giles fall 2010
Erdem fall 2010
om lila
om rosa
om blått
om grönt och gult
om sverige ur någon annans ögon
om när jag känner mig svensk
Den där klänningen i svart, rött, vitt och brunt/guld skulle jag vilja ha men jag antar att den bara passar en stardoll :)
SvaraRadera